Gemensamma värderingar är lycka
Neo blogg tog för några dagar sedan upp en undersökning som publicerats i LA Times - vilken ger vid handen att
Givetvis kan man se detta som ett bakslag för feministerna som ser varje hemmafru som ett nederlag, men med den något knapphändiga informationen kan man också konstatera att par som lever tillsammans med gemensamma värderingar, prioriteringar och mål resulterar i lyckligare kvinnor, man kan också konstatera att kvinnor som inte behöver splittra sig genom att vara framgångsrika på flera stora områden samtidigt, lättare når lycka i sin relation.
Inte helt ologiskt.
Och lika glad som jag är om människor finner lycka och trygghet i äktenskap där den ena parten får fokusera sig på det dagliga ansvaret för hem och familj, lika glad och kanske ännu mer vore jag om vi som aldrig kommer att trivas som hemmafruar/män fick samma möjlighet.
Tänk att, utöver lyckan att få dela mitt liv med min själsfrände, även på ett rimligt sätt kunna få hjälp att sköta tvätt, städning och mathandlande. Att utöver yrkesarbete och hem med gott samvete hinna och orka prioritera vår familj så som krävs för ett livslångt och lyckligt äktenskap.
Men hur man skall vara i Sverige för att vara god, är väldigt väl definierat - och då yrkesarbetar man, sköter hela hushållet och lagrar barnen på dagis, förskolor och ungdomsgårdar. Samtidigt som man känner sig svenskt frigjord.
Nåja, det kommer aldrig hända i den här familjen, så vi får väl helt enkelt jobba lite hårdare för att ro allting i land, den dag vi är fler än två (katterna oräknade).
52% of wives who don’t work outside the home reported they were “very happy” with their marriages, compared with 41% of wives in the workforce.
The more traditional a marriage is, the sociologists found, the higher the percentage of happy wives. Among couples who have the husband as the primary breadwinner, who worship together regularly and who believe in marriage as an institution that requires a lifelong commitment, 61% of wives said they were “very happy” with their marriages. Among couples whose marriage does not have all these characteristics, the percentage of happy wives dips to an average of 45.
Givetvis kan man se detta som ett bakslag för feministerna som ser varje hemmafru som ett nederlag, men med den något knapphändiga informationen kan man också konstatera att par som lever tillsammans med gemensamma värderingar, prioriteringar och mål resulterar i lyckligare kvinnor, man kan också konstatera att kvinnor som inte behöver splittra sig genom att vara framgångsrika på flera stora områden samtidigt, lättare når lycka i sin relation.
Inte helt ologiskt.
Och lika glad som jag är om människor finner lycka och trygghet i äktenskap där den ena parten får fokusera sig på det dagliga ansvaret för hem och familj, lika glad och kanske ännu mer vore jag om vi som aldrig kommer att trivas som hemmafruar/män fick samma möjlighet.
Tänk att, utöver lyckan att få dela mitt liv med min själsfrände, även på ett rimligt sätt kunna få hjälp att sköta tvätt, städning och mathandlande. Att utöver yrkesarbete och hem med gott samvete hinna och orka prioritera vår familj så som krävs för ett livslångt och lyckligt äktenskap.
Men hur man skall vara i Sverige för att vara god, är väldigt väl definierat - och då yrkesarbetar man, sköter hela hushållet och lagrar barnen på dagis, förskolor och ungdomsgårdar. Samtidigt som man känner sig svenskt frigjord.
Nåja, det kommer aldrig hända i den här familjen, så vi får väl helt enkelt jobba lite hårdare för att ro allting i land, den dag vi är fler än två (katterna oräknade).
posted by Sophia B at 10:02
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home