Sann storhet

Känner stor tacksamhet.
Mer än allt är jag tacksam över din närvaro i världen
-min vackra, varma och kloka.

När livet hunnit bli långt, blir vägen ibland tung att vandra.
Kroppen svag, luften tjock och vill det sig illa tas orden ifrån dig.

Stressen lyste i hans ögon.
Andetagen råsslade tungt.

Du lyssnade, du tänkte och du hjälpte.
När tanken inte kunde hjälpa mer,
kröp du upp i bädden och lade dig bakom.
Som ett levande harnesk mot värden.
Gav värme. Strök över håret.
Dina ord formandes kärlekspuffar som gav trygghet och värme.

Stressen ebbade ut.
Andningen blev lugn.
Din mentor somnade trygg i din famn.

Sann storhet finns i hjärtats kraft och mod.