tisdag, december 13, 2005

L'état, c'est moi

Staten, det är jag - sade Ludvig den 14:e i 1600-talets Frankrike. Och hans syn på sitt styre lever kvar bland svenska politiker 400 år senare.

Lagar skall vara sakliga - sägs det.

I Sverige är inte proffsboxning tillåtet. Förbjuder man en verksamhet, så dröjer det inte länge innan funderingarna börjar, kring om inte annat som påminner om den verksamheten också borde förbjudas. Det får ju dessutom beslutet om proffsboxning att se mindre godtyckligt ut.

Man tycks dock inte tagit fasta just på risk och skadefrekvens, utan hur sportens utövning rent visuellt ser ut.

Hade man tagit fasta på skadefrekvens och risk, så hade sannoligt ridning, hockey och kanske fotboll legat i riskzonen. Men nu tittar man mer än man tänker och föreslår istället förbud av vissa delar av kampsporter - de delar som är "lika farliga" för deltagarna som proffsboxning.

Gå gärna in [HÄR] och skriv under protesten. Kampsportsförbundet har nämligen inte en styrelseledamot som också är minister som kan rädda dem från godtyckets tyrraneri...

Och förbjuder vi det här nu - vad kommer sedan? Kanske får våra barn inte hoppa fallskärm, spela hockey eller träna karate? Vem vet? Det enda vi vet är att staten inte anser sig behöva sakliga motiv för att begränsa våra liv.

Sophia B

Alice i underlandet - eller en glimt av StuFF

Alice i underlandet hade ändå en gansk normal omvärld...

På torsdag sammanträder StuFFs kårfullmäktige och efter att ha läst styrelsens svar på inkomna motioner, kommenterade jag ett par saker till en styrelseledamot.
Dels att styrelsen valt att inte uttrycka sina åsikter i ett beslutsförslag, dels heller inte bereda frågan genom att ta fram de fakta som saknas. Detta trots att de i sitt svar just konstaterar att dessa fakta saknas.

Jag får svaret att styrelsen har en fum-policy som går ut på att inte i första hand bereda frågor - vilket är brukligt - utan att problematisera, för att få fullmäktige att engagera sig.

Fullmäktige har inte gett styrelsen en uppdragsbeskrivning vad gäller motionssvar. Så enligt det gamla talesättet "min dräng har också en dräng", får nu fullmktige göra det jobb som fullmäktige bett styrelsen om. Dock är fullmäktiges önskan uttryckt genom hävd och tradition och inte ett formellt uppdrag.

Detta resulterar i sämre underlag för besluten och att stora delar av poängen med att låta styrelsen uttala sig om fullmäktiges motioner försvinner, nämligen att inhämta styrelsens åsikt och att få materialet förberett för ett bra beslut.

Visst kan fullmäktige behöva engageras, för en del bårhus kan säkert erbjud mer liv och engagemang än dessa sammanträden gör - men det gör det fortfarande inte till styrelsens sak att besluta vilken beredning av sina ärenden fullmäktige skall ha.

Jag kommer osökt att tänka på Thomas Jefferson's ord "Sometimes it is said that man cannot be trusted with the government of himself. Can he, then, be trusted with the government of others?"

Kom gärna till fullmäktige och skaffa dig en egen upfattning!
Kårallen, skrivsalen torsdag kl 17.15

Sophia Blomqvist
Kårfullmäktigeledamot/Listledare Borgerlig Allians